”Det som nu är uppenbart är att framgångsrika bolag och rättigheter går från projektfokus till kärnverksamhet och affärsintegrering”
Björn Stenvads spaning från Almedalen 2018
Efter några lärorika dagar på den fantastiska mötes- och inspirationsarenan som Almedalen erbjuder är min bild tydligare än någonsin. Att bara göra gott håller inte. Pendeln har slagit över. Nu pratar vi business på riktigt.
VARFÖR?
Boston Consulting Group genomförde förra året en analys av 300 globala storföretag. Resultatet visade att högt betyg inom hållbarhetsområdet korrelerar med hög lönsamhet. ”Företagen som kopplar hållbarhet till kärnverksamheten blir framgångsrika”, enligt Fredrik Lind, partner och Nordenansvarig för hållbarhet på BCG. 4 procentenheter bättre vinstmarginal hade bolagen som prioriterade hållbarhetsfrågorna.
Anna Ryott, vice vd på stiftelsen Norrsken och tidigare på Unicef, SOS Barnbyar och Swedfund, förklarade på ett pedagogiskt sätt varför det är lönsamt att arbeta med hållbarhet: ”Ett prioriterat hållbarhetsarbete ökar ett bolags lönsamhet genom att det stärker varumärket, skapar en attraktivare arbetsplats, stärker kundrelationerna och minskar kostnader genom exempelvis effektivare energianvändning. Bara det senaste året har det hänt otroligt mycket i näringslivet. Fler förstår att detta är en väg till framgång.”
Accentures systerbolag Fjord pratade om the Ethics Economy. Etik och socialt ansvarstagande blir en så stark parameter så det helt styr vårt framtida näringsliv. Fjord menade också att det hänt otroligt mycket det senaste året. En game changer var när BlackRock, som är en av världens största investerare, uppmanade företagen de investerade i att ta ett socialt ansvar. Deras vd Larry Fink har sagt: ”Utan syfte kan inget företag nå sin fulla potential”.
Niklas Adalberth, grundare av Klarna och stiftelsen Norrsken, belyste också vikten av att arbeta syftesdrivet för att kunna attrahera kompetens. ”Av MBA-studenterna i USA var det för 12 år sen 23 procent som skulle kunna sänka sin lön med 15 procent om de fick arbeta för en arbetsgivare med ett högre syfte. Idag är motsvarande siffra 84 procent”
HUR?
Niklas Adalberth förespråkade Effektiv altruism som han menade innebär att alla människor är lika mycket värda och att du bör gör det du är bäst på, men styra det mot att göra världen lite bättre. Då kan vi skapa störst förändring.
Några konkreta case som lyftes, och som visar på vad vi kan göra i praktiken, var bland andra:
- Installationsföretaget Elajo har helt styrt om sin sponsring. Idag kopplar man sina samarbeten (och allt annat man gör) till företagets värdegrundsarbete och fokuserar på föreningars ungdomsarbete och jämställdhet. Affärsmotiven är tydliga: mer attraktiv som arbetsgivare bland kvinnor. 2020 ska 20 procent av medarbetarna vara kvinnor. Idag är det 8 procent.
- ICA Maxi i Södertälje är ett annat bra exempel. De arbetar nära samhället genom att bland annat samarbeta med alla föreningar i kommunen och aktivt arbeta med arbetsintegration. De har också byggt ett föreningshus och ska nu bygga ett utegym. Jonas Berg från ICA Maxi i Södertälje sa: ”Jag skulle aldrig överlevt som näringsidkare om jag inte varit aktiv i samhället. De senaste fem åren har vi sett att de 1 300 ICA-handlarna i Sverige gör mycket mer för att skapa bättre lokalsamhällen – man ser att det fungerar för affärerna.”
- Skanska är ett annat företag som lyfte hur prioriterade frågorna kring hållbarhet är och hur de formar hela deras företag. Lena Hök, hållbarhetschef på Skanska, lyfte hur ett aktivt hållbarhetsarbete inom många områden leder till bättre affärer. Bland annat i kompetensfrågan där de aktivt försöker fånga upp potentiell kompetens: ”Om vi ser att ingenjörer från Syrien kör taxi och vi har brist – då är ju det en stor möjlighet för oss”. Ett annat område som Lena lyfte är samarbeten med civilsamhället och den förståelse och kompetens som dessa organisationer, exempelvis Röda Korset, kan ge Skanska: ”Insikter från civilsamhället är oerhört värdefullt när vi ska bygga samhällen”
En viktig diskussion som lyftes av både företag och rättigheter i Almedalen är projektfokuset som ofta är ett sätt angripa våra samhällsutmaningar på. Av de som ska bli hjälpta finns ofta en stor projekttrötthet vilket gör att detta arbetssätt kan bli väldigt ineffektivt. Det som nu är uppenbart är att framgångsrika bolag och rättigheter går från projektfokus till kärnverksamhet och affärsintegrering. Långsiktighet är en nyckel och flera aktörer lyfter 10 år som ett rimligt perspektiv att mäta samhällseffekter på.
VÅR FRAMTID
De frågor vi nu pratar om är övergripande och berör oss alla. Att frågan om hållbarhet för företag är så aktuell är för att vi idag inte har något alternativ. Vi behöver ställa om vår värld för att rädda hela vår planet. På det temat skickade Anna Ryott från Norrsken med en tänkvärd fråga som vi alla bör kunna svara på 2030 (FN:s Globala mål sträcker sig till 2030). Tänk gärna på ert barn, respektive, kompis eller någon annan i er närhet när ni ska svara på frågan:
Hur var jag med och bidrog till att utrota fattigdomen och räddade vår planet?
/Björn Stenvad, Rättighetsbyrån och Upplevelseinstitutet
