SES tillsammans med stora delar av Evenemangssverige har tagit fram ett material som beskriver evenemangsnäringens ekosystem, hur förbudet mot publika arrangemang drabbar verksamheter och näringsliv och belyser vikten av riktade stödåtgärder och dialog kring strategier för ett säkert öppnande.

BAKGRUND
Varje år genomförs 10 000-tals evenemang landet runt. Företagen och yrkesgrupperna inom evenemangsnäringen arbetar med ett brett spektrum av arrangemang, som musik- och teaterproduktioner, idrottsevenemang, stadsfester, företagsevents, folkparker, mässor, konferenser och nöjesfält. Evenemangsnäringen, som inkluderar kultur, nöje och idrott, var fram till 11 mars 2020 en blomstrande sektor, med god tillväxt, hälsosam omsättning och positiv utveckling. Undersökningar visar att evenemang skapar många arbetstillfällen, inklusive många ingångsarbeten, både inom och utanför sektorn, och genererar intäkter till hotell- och restaurangnäringarna, resebranschen och butiker.

NULÄGE
Sedan 12 mars 2020 har i stort sett inga publika evenemang kunnat genomföras. Efter fyra månader av en näringsförbudsliknande situation, utan indikationer på att detta kommer hävas inom överskådlig framtid, är situationen ytterst allvarlig. Den rådande krisen är inte orsakad av ändrade konsumtionsvanor eller aktörernas brist på lönsamhet, utan inkomstbortfallet är en direkt konsekvens av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar – ett förbud vars konstruktion leder till att det främst begränsar den näring som har mest erfarenhet av att hantera folksamlingar på ett säkert sätt.

Flera andra branscher och sektorer har drabbats hårt av effekterna av pandemin, och av åtgärderna för att begränsa smittspridningen. Såvitt kan bedömas har dock ingen annan bransch eller näring ställts inför krav på att verksamheten helt ska upphöra. För att rädda evenemangsnäringen krävs korrekt dimensionerade stöd med väl genomtänkta kriterier som inkluderar skydd för de mest utsatta på arbetsmarknaden. Samtliga medverkande till denna skrivelse står till riksdagens, regeringens och
myndigheternas förfogande för att bidra med insikter och erfarenheter för att utforma framtida stöd och en ansvarsfull omstart av verksamheterna.

EFFEKTER PÅ NÄRINGEN
Om samlingsförbudet består i sin nuvarande utformning blir det prognostiserade inkomstbortfallet från publika evenemang närmare 100% under kvartal 2, 3 och 4 innevarande år. Intäkterna kvartal 1 2021 kommer påverkas om regeringen inte ger besked om uppstart under tredje kvartalet 2020.

En av Sveriges största konsertarrangörer uppger att man har ställt in eller skjutit upp närmare 700 evenemang som skulle ha genomförts under 2020. Det har resulterat i att omsättningen för mars och april gick ner med 65% jämfört med förra året, och under maj och juni beräknas omsättningen ha fallit med över 90%, vilket har lett till att man har tvingats säga upp nästan 20% av den fast anställda personalen. Vanligtvis anlitar företaget ett stort antal underleverantörer och småföretagare, vilkas arbetstillfällen och omsättning nu helt försvunnit – utan förhandlingar, varsel eller kompenserande
åtgärder.

Under perioden 1 juni – 31 augusti 2020 beräknar arrangörer och turnéproducenter anslutna till Svensk Live flytta eller ställa in drygt 3 000 föreställningar vid enskilda konserter och festivaler. Under perioden 12 mars – 31 maj beräknades cirka 1 000 föreställningar ställas in eller flyttas av organisationens medlemmar. Enligt en undersökning från Musiksverige utgjordes 56% av musikbranschens totala intäkter av konsertintäkter (cirka 6 miljarder kronor). Intäkterna från konserter beräknas ha gått ned med ca 90% mars – maj, och bortfallet estimeras till 100% under sommaren.

Got Event, Göteborgs evenemangs- och arenabolag, räknade med att ha ca 400 evenemang på arenorna Ullevi, Gamla Ullevi, Scandinavium, Bravida Arena, VIP och Frölundaborg under 2020, inklusive en rekordsommar med 9 slutsålda konserter på Ullevi. Besöksnäringen och upplevelseindustrin är viktig för staden, eftersom den är sysselsättningsintensiv och inkluderande, och ger många människor möjlighet till sina första jobb.

I Stockholms tre största arenor – Globen, Friends Arena och Tele2 arrangeras årligen ca 350 evenemang. I år har ca 80% av dem ställts in eller tvingats genomföras utan publik.

Inom den evenemangsfinansierade idrotten är bortfallet stort: Svensk Elitfotboll uppger att deras 32 elitlag producerar 480 evenemang under ett normalt år, och de beräknas i höst ha ett inkomstbortfall på ca 500 miljoner kr i förlorade publikintäkter. Att producera ett idrottsevenemang kräver till stora delar samma typer av personal och kompetenser som ett nöjes- eller kulturevenemang: ljud, ljus, catering, transport, arenapersonal etc.

Svensk Scenkonsts medlemmar är huvudsakligen teater-, opera-, dans- och orkesterorganisationer som tillsammans anställer ca 15 000 personer varje år (motsvarande ca 6 000 årsverken) och därutöver engagerar ett stort antal frilansare som är egenföretagare. Uppskattningsvis har verksamheterna förlorat ca 50 miljoner kr per vecka i uteblivna biljettintäkter under vårens nedstängningsperiod. Typiskt för scenkonsten är att produktionsplaneringen är starkt säsongsbunden, att den kräver lång framförhållning (ofta 6-18 månader) samt att de stora ekonomiska investeringarna i produktionerna måste göras innan premiär. Därtill kommer marknadsföring och biljettförsäljning som bör påbörjas i god tid inför varje ny säsong.

Privatteatrarna är särskilt utsatta eftersom de är helt beroende av biljettintäkter, saknar möjlighet till alternativ i repertoarplaneringen och har en stor andel frilansande medarbetare. Företagens behov av framförhållning innebär att det redan nu står klart att ett par tusen arbetstillfällen för frilansande tekniska, konstnärliga och administrativa yrkesgrupper uteblir fram till årsskiftet. Situationen blir sannolikt ännu mer problematisk hela våren 2021 om det fortfarande i september/oktober är oklart när verksamheterna kan starta upp och ta emot publik igen.

FRAMTIDEN
Till skillnad från många andra drabbade branscher är ledtiderna väldigt långa. Att planera ett evenemang, en föreställning eller en turné tar ca 6 – 18 månader.

Det innebär att samlingsförbudet kommer ge negativa effekter på helåret 2021:

• Evenemangsproducenter får ett kraftigt minskat finansiellt rörelseutrymme efter en längre tid utan intäkter, vilket innebär att möjligheterna att investera i nya produktioner minskar.
• Större ekonomisk risk i och med oförutsägbarheten i smittspridningen, och därmed påföljande regleringar.
• En ökad försiktighet hos äldre målgrupper, vilket antas påverka försäljningen negativt under lång tid framöver, eftersom äldre målgrupper är en viktig publik för många typer av evenemang.
• Ett minskat antal leverantörer.
• En utarmning av spetskompetens.

ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Smittläget i övriga världen, och den internationella bedömningen av smittläget i Sverige påverkar evenemangsnäringens situation på två sätt:

• Många svenska företag, artister och andra yrkesverksamma har intäkter från
  evenemang i utlandet.
• Många företag och yrkesverksamma har en betydande del av sina intäkter från
  besök av internationella artister i Sverige.

Båda dessa intäktskällor – och därtill kopplade arbetstillfällen – är beroende av att internationella resor kan genomföras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. De är också beroende av andra länders bedömning av smittläget i Sverige. För att tex Lollapalooza, Way Out West och andra stora evenemang ska kunna genomföras krävs att medverkade internationella artister, och deras försäkringsbolag, bedömer att Sverige är ett säkert land.

Ledtider för större internationella evenemang är ännu längre än för svenska arrangemang. Artistbesök planeras minst 12 månader i förväg, och eftersom alla internationella konserter och föreställningar är inställda eller framflyttade på obestämd framtid, med en prognos för att de inte kommer komma igång igen under 2020, kommer det ta lång tid innan den här delen av intäktsflödet kommer tillbaka till tidigare nivåer.

EVENEMANGSNÄRINGENS ARBETSMARKNAD
Huvuddelen av alla som har sin försörjning i evenemangsnäringen står i dagsläget utan intäkter och arbete. Det sammanlagda antalet förlorade arbetstillfällen är svårt att uppskatta, eftersom de spänner över ett stort antal yrkesgrupper och till stora delar faller utanför varselstatistiken (eftersom många är egenföretagare eller anställda av företag med färre än 5 anställda).

Även anställda på större företag har en mycket utsatt situation. Eftersom intäkterna i många fall är obefintliga så är det svårt att behålla anställda utan en planeringshorisont, trots möjligheter till korttidspermittering.

Ett evenemang på Tele2 Arena engagerar ca 1000 personer, vilket kan översättas till ca 44 årsarbeten. En konsert på Ullevi engagerar ca 1250 personer, och ett arrangemang på Globen engagerar ca 700 personer.

Festivalen Lollapalooza 2019 genererade ca 825 dagsverken i Stockholm förra sommaren.

Got Events har vanligtvis ca 600 timanställda per år vilket motsvarar 63 årsarbetsverken.

I genomsnitt är ca 60% av personalen på ett större event egenföretagare och anställda av bemanningspooler. Många arbetar endast evenemangsdagen, men ett stort antal positioner fylls under flera dagar, och väsentliga delar av produktionsteamet arbetar i upp till 6 månader inför ett evenemang.

Sponsrings & Eventsverige genomförde en medlemsundersökning under maj 2020:
70% av medlemsföretagen uppgav att de hade korttidspermitterat
38% hade genomfört uppsägningar
13% hade lagt varsel
11% av företagen som ännu inte hade korttidspermitterat bedömde att de kommer behöva göra det.

EKOSYSTEMET
Att producera ett evenemang innebär att ta ansvar för ett komplext ekosystem och en infrastruktur som involverar många yrkesgrupper och ett stort antal underleverantörer i varierande anlitandeformer. Nedan följer en sammanställning av de arbetstillfällen som skapas på ett genomsnittligt större evenemang.

ANLITANDEFORMER OCH BETALNINGSSTRUKTUR
Stora delar av företagen som anlitas för en produktion fakturerar ingenting innan evenemangsdatum/premiär.

• Teknisk personal fakturerar ofta ingenting innan eller under produktion- och repetitionstiden. De fakturerar uppsättningsarvode efter premiär och sen shower månadsvis i efterskott.
• Konsulter fakturerar ofta antingen hela arvodet efter avslutat arbete, eller 50% vid arbetsstart och 50% vid slutrapportering.
• Många är anställda av underleverantörer och bemanningsföretag, och har därför ingen egen avtalsmässig relation till arrangören.

Slutsatser:

• Att jämföra månad för månad blir oundvikligen missvisande. Vi behöver jämförelser på helår.
• De flesta har ingen utestående faktura till produktionsbolaget som de kan få ersättning för, om stöd betalas ut till produktionsbolag som förväntas ersätta fakturerade kostnader.
• Huvuddelen av de inblandade är inte avlönade eller kontrakterade av evenemangsproduktionen, utan i andra eller tredje led.

EKONOMISKA EFFEKTER
Enligt en undersökning utförd av Oxford Economics genererar evenemangsnäringen i Sverige årligen totalt 414 miljarder kr, och sysselsätter ca 90 000 personer. Evenemang är en viktig motor för arbetstillfällen inom hotell, turism och restaurangnäringen.

Många städer och kommuner har väsentliga intäkter från evenemang. Göteborgs besöksnäring omsätter ca 15 miljarder kr. under sommaren. Evenemangens direkta omsättning är ca hälften av detta (ca 7 miljarder kr.), och evenemangen genererar ca 85% av omsättningen i konsumtion. En slutsåld konsert på Ullevi genererar ca 100 miljoner kr i omsättning till det lokala näringslivet. Nedan följer ett par exempel, enligt undersökningar från Visit Stockholm.

Aviciis konsert på Tele2 Arena (2014)
Antal besökare: 38 000
Varav tillresta: 57%
Genomsnittligt utlägg tillresta: 2071 kr/person
65% av de tillresta besökarna övernattade på hotell eller vandrarhem
Totalt uppskattad extra generell ekonomisk omsättning: 61 300 000 kr

Lollapalooza (2019)
Antal besökare: 56 000
Varav tillresta: 49% (inkl. 10% från andra länder)
Genomsnittligt utlägg, tillresta: 2305 kr/person
93% av de tillresta besökarna övernattade i Stockholm

STATLIGA KRISSTÖD
Det är givetvis positivt att regeringen agerade snabbt och satte in långtgående åtgärder för i den akuta situationen i under de första månaderna av pandemin. Nu när vi har gått över till ett mer långsiktigt läge är det tid att bidra till utvärderingen av insatserna utifrån evenemangsnäringens perspektiv.

De privata aktörerna inom kultur och evenemang har till stora delar lämnats åt sitt öde. Företag med anställda kan korttidspermittera personal i den mån som man bedömer att det kommer finns en verksamhet för personalen att återgå till, vilket är svårt att avgöra utan en indikation på krisens varaktighet. Att skjuta upp inbetalningar är främst effektiva stödåtgärder för företag som har intäkter, vilket många av näringens företag inte har.

Företagare med enskild firma har lämnats utanför i stort sett alla stöd, och står nu utan skyddsnät. För många av näringens egenföretagare har stilleståndet lett till att man tvingas till att antingen gå i konkurs eller avstå från den lilla verksamhet som eventuellt finns, för att få möjlighet att söka a-kassa.

Vi ansluter oss till Företagarna, Småföretagarnas Riksförbund, Journalistförbundet, Unionen, KLYS och många andra arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, och förväntar oss att särbehandlingen av Sveriges 600 000 egenföretagare upphör. Vi föreslår:

• att enskilda firmor antingen omfattas av möjligheten till korttidspermittering (på samma sätt som egenföretagare med aktiebolag), eller tillåts söka a-kassa på deltid (i likhet med anställda)
• att framtida omsättningsstöd beräknas på en längre tidsperiod, eftersom inkomsterna ofta är ojämna

GENERELLA STÖD TILL ARBETSTAGARE
A-kassan
+  Förkortad tidsberäkning ger fler möjlighet att ta del av försäkringen.
+  Höjningen av ersättningarna var välkommen och välbehövlig.
–   Även om vissa symboliska lättnader har gjorts för företagare med enskild firma, finns det fortfarande stora begränsningar för den gruppen.
–   Systemet genomsyras av stor oförutsägbarhet, eftersom tillämpningen av reglerna varierar mellan olika a-kassor, och bedömningar görs från fall till fall, efter olika beslutsgrunder.
–   Systemet är varken anpassat till egenföretagares arbetsvillkor eller evenemangsnäringens förutsättningar, vilket leder till bedömningsproblem och ställer många utanför försäkringen.

GENERELLA STÖD TILL FÖRETAG
Minskade arbetsgivaravgifter
+  Räddar arbetstillfällen för företag som fortfarande har viss verksamhet.

Lånegarantier och uppskjutna skatter
–    Ett ineffektivt stöd eftersom den som helt saknar intäkter och framtida bokningar inte bör ta nya lån eller skjuta kostnader framför sig.

Korttidspermittering
+   Ett stöd som kommit till nytta i privata evenemangsnäringen.
+   Stödet utvidgades till att omfatta samtliga aktiebolag (inkl. egenföretagare och vissa institutioner med offentlig finansiering).
–    Fortfarande finns ingen möjlighet för enskilda näringsidkare att ta del av korttidspermitteringen.
–    Eftersom det inte finns en planeringshorisont så är det omöjligt att beräkna för hur länge företag ska satsa på att ha anställda korttidspermitterade, och när man istället bör varsla personal.

Omställningsstöd/omsättningsstöd
+   Till stor hjälp för företag som har fasta omkostnader, som uthyrare och vissa arrangörer.
–    Gäller endast för förlorade inkomster under mars och april, dvs 7 av de 18 veckor som evenemangsnäringen har varit nedsläckt hittills, och inte under de mest intäktsintensiva månaderna.
–    Verkningslöst för majoriteten av egenföretagare, vars kostnader primärt består av lönekostnader.
–    Verkningslöst för företag som har ojämn fakturering (dvs en stor del av företagen inom kultur, nöje och evenemang, och många egenföretagare); eftersom stödet endast beräknas mot intäkterna för två specifika månader under 2019, istället för att beräknas som en andel av årsomsättningen.

Hyresreduktion
+   Ett välkommet stöd för företagen som har kunna ta del av det.
–    En svaghet är att stödet bygger på att individuella hyresvärdar går med på ett inkomstbortfall för den del av hyresintäkten som inte kompenseras.

RIKTADE STÖD TILL KULTUREN
Den fria och oberoende kulturen har tilldelats 500 miljoner kr. i riktade stöd av staten, utöver de generella närings- och arbetsmarknadsstöden, vilket givetvis är välkommet och uppskattat. Mottagarna har dock definierats på ett sätt som exkluderar stora delar av evenemangsnäringen från dessa stöd.

Kulturrådet
Kulturrådet fick i uppdrag att fördela upp till 370 miljoner kr. till arrangörer av kulturevenemang och konstnärligt verksamma aktörer för intäktsbortfall eller merkostnader på grund av inställda och uppskjutna kulturevenemang före den 31 maj 2020. Stödet har bidragit till att ett antal verksamheter och arbetstillfällen finns kvar efter krisens första månader.

Följande brister kan konstateras:

• Stödet omfattar endast evenemang som skulle ha hållits till och med maj, trots att samlingsförbudet kvarstår, vilket exkluderar de viktiga sommarmånaderna och höststarten (en mycket intensiv och kritisk period för evenemangsnäringen med många kultur- och nöjesarrangemang).
• Definitionen ”konstnärligt verksamma aktörer” exkluderar ett stort antal verksamheter och yrkesgrupper som är nödvändiga för att evenemangsnäringen ska fungera.
• Stödet inkluderar inte inställda evenemang utomlands, vilket är en stor inkomstkälla inom näringen.

Konstnärsnämnden
Stödet som fördelades av Konstnärsnämnden var utformat som en kompensation för inkomstbortfall som måste styrkas med ingångna avtal. Konstruktionen återspeglar inte strukturen i kulturarbetsmarknaden av två skäl:

• Arbeten och uppdrag vilar ofta på muntliga avtal samt på löpande eller återkommande samarbeten.
• Trots produktionernas långa ledtider har många i ekosystemet väldigt korta horisonter, och uppdrag dyker ofta upp med kort varsel

Följande brister kan konstateras:

• Stödet var inte tillgängligt för huvuddelen av de avsedda mottagarna.
• De som ändå kunde styrka förluster kunde endast söka max 50 000 kr för en period av fem månader.

SAMMANFATTNING
Det är avgörande att:

• Riktade stödåtgärder ges även för intäktsbortfall som uppstår efter den 31 maj. Sommarmånaderna och höststarten är en mycket intensiv och viktig period för evenemangsnäringen.
• Evenemangsnäringens specifika förutsättningar tas i beaktande när framtida riktade stödåtgärder utformas, och att samtliga yrkesgrupper och företagsformer inom näringen inkluderas.
• Evenemangsnäringens specifika förutsättningar tas i beaktande när samlingsförbudet justeras, och att sektorn ges ett tydligt planeringsperspektiv inför och under återstart.
• Regeringen tar fram underlag som visar hur evenemangsnäringen drabbas av den pågående krisen, och däri inkluderar samtliga yrkesgrupper som har sin försörjning inom sektorn, för att kunna göra en relevant konsekvensbedömning av smittskyddsåtgärder och finansiella stödåtgärder.
• Regeringen ser över regelverken som används för att begränsa smittspridning utifrån de förutsättningar som gäller för publika evenemang så att de blir mer ändamålsenliga och förutsebara.

Givet evenemangsnäringens förutsättningar är det önskvärt med:

• en tidig dialog och en tydlig planeringshorisont som tar hänsyn till evenemangsnäringens långa ledtider.
• en diskussion kring återgång till publika evenemang som inkluderar en procentuell andel i förhållande till arenans storlek, inte en statisk numerär som begränsar publikantalet.

SAMMANSTÄLLT AV

Blixten & Co
Representerar många av Sveriges mest framstående artister och producerar konserter,
shower, musikaler, teater och dansföreställningar över hela Skandinavien.

Got Event
Göteborgs stads evenemangs- och arenabolag

Live Nation Sverige
Sveriges största arrangör av konserter, turnéer och evenemang, samt festivalarrangör.

LLB
Branschföreningen Ljud, Ljus och Bild för professionellt bruk.

Music Managers Forum
Intresseorganisationen för svenska oberoende managers.

Musikerförbundet
Fackförbund för professionella musiker och artister.

Sponsrings & Eventsverige
Branschorganisation för intresse- och upplevelseindustrin.

Stockholm Live
Driver Nordens mest besökta arenor, inkl. Ericsson Globe, Tele2 Arena och Friends Arena.

Svensk Elitfotboll
intresseorganisation för alla föreningar i Allsvenskan och Superettan.

Svensk Live
Riksorganisation för arrangörer inom livemusik.

Svensk Scenkonst
Bransch- och arbetsgivarorganisation för professionell scenkonst.

Teaterförbundet för scen och film
Fackförbund för scen- och filmbranschen.

Initiativtagare: Petra Kauraisa och David Granditsky.