Jag är tyvärr en av de som skjutit klimatproblemet framför mig. Väl medveten om att det existerar där borta någonstans, att det är allvarligt, men för mig har det varit så svårt att greppa, otroligt lätt att förtränga och känts långt borta från min verklighet och vardag. Jag har självklart fått rejäl ångest så fort det kommit rapporter om smältande isar och höjda temperaturer, men valt att lägga problemet framför mig. Det har liksom inte varit helt konkret, synbart och påtagligt för mig och det kan så klart tyckas konstigt och mycket naivt.

Sommaren 2018 skulle komma att förändra allt. Först var värmen så enormt efterlängtad, som för alla svenskar där mörkret härskar större delen av året, så väcks allt till liv när solen och värmen kommer och man blir som pånyttfödd. Men när det gick dagar, veckor utan att en enda liten droppe regn behagade att falla över vårt land, när torkan bredde ut sig, åkrarna blev gula, vi gjorde allt för att hitta en plats i skuggan och bara längtade efter en sommardag med regn. När allvarliga skogsbränder härjade på flera platser och naturen blev ful. Det här är inte normalt. Jag som älskar sol och värme, men det här är läskigt och onaturligt. Så här ska det inte vara och framförallt slog det mig så tydligt att det här kan bli verklighet för mina barn. Deras barndomssomrar.

Att hållbarhet var årets tema på alla fronter i Almedalen kan inte ha undgått någon. Att det gått från att vara en politikervecka till en stor mässa för näringslivet kanske inte heller var en överraskning. Det pratades om hållbara sätt att resa, producera, konsumera, om hur man skapar en hållbar organisation för framtiden och att hållbarhet måste bli en del av företagets affärsstrategi, en hygienfaktor helt enkelt. För mig som arbetar med livsmedel blev fokus naturligt på att göra en spaning kring hållbarhet just inom detta område.

Mat står för 25% av alla utsläpp och det måste till ett förändrat beteende och mindset kring hur vi äter och konsumerar om vi ska kunna ge våra barn en framtid. Men det är inte alltid så lätt. Vi vet ju så klart att vi ska äta mer grönt och mindre kött, men att alla kommer bli vegetarianer och sluta äta animaliskt protein tror jag blir svårt. Alla som är småbarnsföräldrar tror jag känner igen sig i att det är lätt att falla in i gamla vanor, göra det enkelt för sig, så klart för att få vardagen att gå ihop och det är ju fullt förståeligt. Jag tror inte att man behöver vara så drastisk som att helt gå över till grön kost, men det vi behöver göra är att välja lite mer medvetet. Koden att knäcka tror jag handlar om att hjälpa konsumenten att göra enkla val, som också är bra för klimatet. Det behöver egentligen inte vara så svårt och här har vi som företag ett ansvar att hjälpa konsumenten att navigera rätt. Att ge konkreta, inspirerande tips i hur man kan göra mer medvetna val som minst är lika bra och goda som det vi äter idag. Fast ännu bättre för både dig och planeten.